Sucre 12 februari
Nu ar vi inne pa fjarde skoldagen och allt rullar pa - i lite for hog hastighet, kanske. Vi hade bestallt fyra olika studiebesok och alla dessa fyra rakade hamna i denna forsta vecka. Det innebar att vi har haft ett tufft schema anda sedan vi kom. Skolan borjar kl 8.15 och haller pa till 12.10. Alla grupper ar sma, en del med bara 2 elever, och det innebar att man maste vara valdigt alert hela tiden. Sen har vi lite snabb information oss emellan och sen gar alla hem till middagen, som alltid ar treratters. Sen samlas vi igen halv tre for studiebesok. Dessa har hittills varit mycket val forberedda och vi har blivit otroligt val mottagna, bade i tisdag pa kvinnofangelset och igar pa kvinnojouren. Men det ar mycket starka intryck och mycket information och allt ar pa spanska, och vi har dessutom fatt mojlighet att sitta ner och prata med kvinnorna pa bada stallena. Pa kvallarna erbjuder skolan ytterligare aktiviteter; igar var det boliviansk matlagning (nagra i klassen var med och tyckte det var bra), ikvall ar det nagon slags volleyboll och imorgon salsa. Lagg till lite hemuppgifter till det sa forstar ni att trottheten borjar komma lite. Man maste naturligtvis inte vara med pa kvallsaktiviterna, men det ar svart att avsta fran saker som ar roliga. Som tur ar sa har ingen blivit sjuk, aven om halva ganget borjar kanna av att magen protesterar lite mot allt det ovana.
Trots att jag inte deltar i undervisningen sa har jag haft ganska fullt upp. Miriam, som jobbar pa skolans kontor och ar ansvarig for studiebesok och volontarverksamhet, har tagit med mig pa olika marknader for att hitta lampliga saker att kopa med till de stallen vi har besokt. Till kvinnorna pa fangelset kopte vi lintyg, akrylfarg och penslar. De hade onskat sig det, eftersom de ska fa en kurs i maleri for att kunna gora vackra saker och salja. Nar vi kom dit var det dels en anstalld som tog emot oss, men vid sin sida hade hon en annan kvinna som var lite taleskvinna och boss for sina medfangar. Mycket valtalig och rar. Hon var mycket tacksam for gavorna och foreslog att "ledningen" skulle ta hand om gavorna tills kursen borjade. Bra, tyckte vi. Sen nar vi pratade enskilt med nagra av de andra fangarna berattade de vad som brukar handa med gavor: "Kommandoran" tar hand om rubbet, sen kanske nagon utvald far del av det, resten forsvinner, sa att saga. Sa med mycket lirkande fick jag dem att hamta tygerna igen och eleverna fick dela ut exakt lika mycket till var och en av fangarna. Dessa blev mycket nojda! Med Jonas Andersson, El Choco, i farskt minne har man ganska latt att forestalla sig hur det kan ga till inne pa ett fangelse med utsvultna och frustrerade manniskor... Trots allt elande vi fick hora om sa var det mycket glada miner och alla stallde glatt upp pa ett harligt gruppfoto med alla oss. Det fanns en liten tjej pa 4 ar som bodde pa fangelset med sin mamma. Till henne hade vi med ett litet kit med frisorgrejer, malarbok och farger. Hon var jattecharmig och provade bl a Maggans bautakamera och tog sakert 20 bilder.
Till Kvinnojouren hade vi med varma klader till barnen och rejalt med hygienartiklar till deras mammor. I gengald blev vi bjudna pa jattegoda empanadas och en slags majskram med frukt i. De har en bra verksamhet dar och kvinnor kan soka sig dit nar som helst pa dygnet och fa gratis hjalp. Av all information vi fick sa var procenttalet for mangden kvinnor som utsatts for vald i hemmet det som gjorde mest intryck: hela 70%!!! Alkoholen ar den viktigaste faktorn, men aven el machismo. Idag ska vi besok ett fritidscenter i ett mycket fattigt omrade och se hur man arbetar med barn och ungdomar dar. Jag och Miriam har kopt 120 skrivbocker och lika manga blyertspennor till dem....
Nu ser jag att solen har borjat titta fram igen. Skont, for igar hade vi regn nastan hela dagen och det blir fort ganska kyligt. Och vi hade redan borjat vanja oss vid hogsommarvader. Men vi far nog vanja oss fr a vid snabba variationer i stallet.
Ha det bra dar hemma!
Halsningar,
Gunilla
Hej, nu har det gått en vecka sedan ni for iväg i snöoväder och full vinter.
Har med spänning tagit del av era inlägg. Det kom som en befrielse när Jonna och Daniel kom först ut på bloggen och ni delade med er till oss här hemma av er nerresa. Som förälder (i alla fall för mig) har ju denna resa varit fylld av föräldraoro för att ni är så långt borta och samtidigt glädje och förväntningar över allt ni kommer att få vara med om och uppleva. Jag tror inte att någon av er kommer hem utan att fått med er upplevelser som kommer att ha stor betydelse för er i all framtid. Följer nyfiket varje nytt inlägg och väntar på nästa. Här i Sörmland har vi sportlov v.8 och ska tillbringa några dagar med att åka slalom i snörika Vemdalen. Vi tänker på er i värmen!
Ha det så bra och tack för att ni delar med er av era upplevelser till oss härhemma! Vinteruskshälsningar från Britt-Marie, Julias mamma
Hej Gunilla och gänget!
Läser era rapporter med spänning hemma i snöyran. det låter som att ni har en bra och enormt lärorik tid så här långt. Ni berättar viktiga historier för oss här hemma.
Kram till er allihop!
